Graven
Behövde se det igen,
känna din närhet
- trots att du inte är där.
Min trygga hamn följde med
, Linus.
Kände att luften tog slut när jag klev ur bilen
Fick koncentrera mig ordentligt på att sätta den ena foten framför den andra.
Varje gång jag blundade i en sekund,
så såg jag henne framför mig.
Hon log.
Vid graven la jag den fina blomman jag hade med mig,
satte med vid sidan om.
Tårarna börjar rinna,
hon är verklgen borta.
Jag satte mig ner bredvid henne
och sa
"Jag saknar dig mormor,
mycket.
Jag har tatuerat mig igen,
kanske inte du skulle gilla. (försökte le)
men det är en palm på benet,
där alla ni i min familj finns med.
Gjorde jätteont,
men det blev jättebra.
Glöm aldrig borta att du är världens bästa!
Jag hoppas alla har någon som du.
För utan dig hade jag inte varit den jag är idag.
Jag önskar du var här.
Men jag vet att du alltid är med mig.
Jag lovar att inte dröja tills nästa gång jag kommer,
aldrig mer tänka att det tar jag nästa gång.
Varje gång jag är i Kalmar,
så lovar jag att säga hej!
Jag älskar dig,
väldigt mycket."
Det var vad jag sa till henne,
mellan tårarna.
Sen reste jag mig upp,
andades och torkade tårarna.
Det var ett besök som behövdes
och jag är glad att jag gjorde det.
Saknar dig mormor,
vet att du finns med mig alltid
och jag tänker på dig ofta.
/G
