Gaabbee biktar och talar ut

Mindre än en månad till jul och äntligen har jag bestämt mig hur det blir i jul. Det känns sjukt skönt. Gav mig ordentligt med magont att inte veta hur jag skulle göra. Nu får jag träffa alla på ett sätt som inte blir jobbigt.

Ryggen har gjort sig påmind igen.. den har varit lugn ett tag (förutom den konstanta ryggont osm jag haft i snart tre år) - jag har inte tränat rehab som jag borde och får skylla mig själv. Men det är fan inte kul. Sitter jag för länge så kan jag knappt andas, går jag långt trillar jag ihop, står jag upp så tappar jag på tio minuter ork att hålla kroppen uppe.

Har pratat med vårdcentral, sjukvårdsupplysningen och ska till idrottskliniken imon på morgonen. Det som känns jobbigt är att jag måste jobba.. hemresan till Kalmar känns inte heller som en dans på rosor... Sitta i en timme - inte bra.

I helgen blir de stan med lillebror, träffa hela familjen (pappa och mamma med familj), umgår med jessica och träffa cassandra. Ska bli gött.

Håll tummarna att jag kan sova.

Chill out.

Jag vill nominera min pappa - skulle kunna rada upp att han inte hittat rätta kärleken än, jobbar trots att han är sjuk, sätter mig och min bror i första hand, och att han inte alltid mår så bra som många tror.

Men det viktigaste med min pappa är att han är den finaste man kan ha - han ler trots att det är tungt.

Han har lärt mig att våga pröva mina vingar och tror på mig i allt jag gör.

Han har inte mått bra på sistone och jag tycker han förtjänar att komma bort. Jag vill ge honom något som detta - om ni kunde hjälpa mig blir jag glad. Han förtjänar det allra bästa och allt som inte går att köpas för pengar.

Min pappas tårar torkar jag tillsammans med mina egna, hans leende lyser upp i ett svart mörker. Ta med honom så förstår ni vad jag menar.

Älskar min pappa - alla borde ha någon som han i sitt liv.